-0.9

Andra veckan och jag hade gått ner 0.9. Hade ju faktiskt förväntat mig att jag skulle gå ner trots påsken. Jag höll koll på pointsen en kunde ändå äta lite gott som tex kladdkaka.
Nu har jag festat i dagarna tre...jag fyllde år igår och i fredags var det tårta på jobbet och sen tog jag med mig mat från örebro hem....Idag har jag faktiskt också ätit glass och bullar...hmmmm...jaja nya tag imorgon....ska ta fram checklistan nu.....
Idag har det föresten varti en helt underbar dag ute så vi har räfsat och pysslat ute hela dagen....motion!

Ilike solen!

Hunger

Jobbig dag, eller kväll....känner mig deppig för att jag vill bara äta äta äta. Hungrig som en varg fast jag ätit middag. Usch dom här dagarna är skitjobbiga, hur jobbar man bort dom. Fast man har ätit så skulle man kunna äta dubbelt så mycket till. Jag är otålig, vill se och känna resultat snabbt! Känna den där sporren att "fan det funkar och jag känner mig nöjd med mig själv, eller iallafall nöjdare....på + sidan liksom!

Imorgon ska jag väga mig på vv, andra veckan, jag blir besviken om det inte blir ett -
Jag håller koll på allt jag äter och skriver upp i checklistan

Imorgon ska jag klippa mig och färga håret. KUL! Har längtat till den här dagen!

Nu måste jag gå och lägga mig innan jag går loss på skafferiet.....tänk om jag vaknar och allt är en dröm! Jag är ju egentligen smal och skitsnygg, inuti.

Första veckan

Är faktiskt ganska taggad och bestämd med maten just nu...började på Viktväktarna förra veckan och hade bra flyt hela tiden och det visade sig också på vågen... -2.7 kg första veckan. Det peppar ju och gör att det känns roligare! Nu har det varit påsk och lite mer fet mat och sötsaker en jag höll koll hela tiden och vi får se hur det går på vägningen.....


Dags att göra något åt problemet?

Min bild av hur jag ser ut stämmer inte alls med min inre bild. Jag har slutat att se mig i speglar för jag blir bara ledsen och arg. Om jag vore smal skulle jag nog se mycket annorlunda ut mot idag vad gäller klädstil och frisyr. Min övervikt hämmar mig i så mycket. Jag är egentligen ganska orädd med kläder och utseende men när man är en tjockis finns det inte så coola kläder och frisyren påverkas mycket av mitt enorma huvud, nja kanske inte enormt men ändå väldigt runt....

Kläder sitter ju inte så bra när man har kroppdelar som står ut överallt. En gigantiskt rumpa och överdimensionerad mage gör ju lätt att man ser ut som en övergödd anka. Lägg på ett par tuttar a la häng så har man ingen vacker syn!

Jag har alltid varit stor med några undantag. Tex sommaren när jag skulle börja gymnasiet. Då toktränade jag hela sommaren, cyklade, gympa framför nått amerikanskt tv-träningsprogram och sprang iskogen. Då var jag riktigt nöjd med mig själv. Sen i sista året på gymnasiet var jag ju åter en tjockis...
Några år efter det hade jag börjat banta och gått ner lite sen kom jag och en kompis på att vi skulle åka till indien. Tre månader där med kronisk magsjuka gjorde att när jag kom hem var det ingen som kände igen mig. Då kände jag mig faktiskt som en riktig puma!!! Kunde ha tajta korta toppar och minikjol, snygga figursydda klänningar. Ja herregud vilken sommar det var. Vi kom hem i maj och röjde järnet hela den sommaren!

Sen bar det ju utför igen. Varför blir det så? Jag liksom bara accepterar att kroppen sväller och köper lydigt större kläder. Det är precis som om det finns nått i hjärnan som säger en gång tjockis alltid tjockis...det ska liksom bara vara så.

Nu är det ju katastrof på hög nivå. Har aldrig varit större, mår skitdåligt psykiskt av detta. Jag har fått högt blodtryck och måste äta mediciner. Har två barn som jag inte kan aktivera mig med pga detta.
Ska det vara så här hela livet? Då kommer jag inte leva ett speciellt långt liv tror jag. Kanske dags att göra något...

Går det att bli smal?

Jag vet inte om det går att bli smal men nu startar jag iallafall denna blogg, mest för min egen skull.....

RSS 2.0